Andraspråkselevers svaga resultat i Botkyrka kommun - 5 möjliga utvecklingsområden 

1. Flerspråkighet 2. Läsutveckling 3. Språkval 4. Särskilt stöd 5. Uppflyttning till högre årskurs

 Sammanfattning

"Skolverkets statistik från läsåret 2018/19 visar att endast 63,6 procent av eleverna som läser ämnet [SVA] i årskurs 9 [i landet] har fått godkänt betyg (A–E), vilket är lägst andel av alla grundskoleämnen. Detsamma gäller för nyanlända elever där 41 procent fått godkänt betyg i ämnet. Sett över tid visar betygsstatistiken att andelen elever som uppnått kunskapskraven i ämnet i årskurs 9 stadigt har minskat sedan 2006 då det var cirka 80 procent av eleverna som fick ett godkänt betyg." skriver Skolinspektionen i sin granskningsrapport Svenska som andraspråk i årskurs 7- 9 (2020-01-14).

"Därtill visar Skolverkets statistik för läsåret 2018/19 att andelen behöriga lärare i ämnet är bland den lägsta jämfört med övriga ämnen. Andelen behöriga lärare är 48,0 procent, vilket kan jämföras med ämnet svenska där 78,9 procent av lärarna är behöriga. Av samtliga lärare i årskurs 7–9 är 73,2 procent behöriga."

En skolas beslut om betyg kan ha en alldeles avgörande betydelse för en andraspråkselevs framtida möjligheter. Det har en direkt koppling till behörighet och urval för vidare utbildning. När en skola organiserar sina moduler för bästa möjliga väg till godkända kunskaper måste språkutveckling ha högsta prioritet. 

Flerspråkighet är det första av fem möjliga utvecklingsområden för Botkyrka till att bereda andraspråkselever bättre framtidsprognoser.

Del 1. Flerspråkighet

"Det är viktigt att muslimerna i Sverige känner sin identitet och stolthet över sin egen kultur" citerar författaren Billy Ehn en museianställd i inledningen till sin bok "Det otydliga kulturmönstret" (1986). Ni vet de där statstjänstemännen som till och från tittar upp från sina dammiga källararkiv och berättar vad som står skrivet i lika dammiga och excentriskt daterade dokument ingen vanlig människa längre har koll på. Redan då var alltså en sådan ståndpunkt trippelt marginaliserad: 1) en obetydlig ämbetsman från underjorden så långt från ett betydande skolledarskap som möjligt, som tvår sina händer med 2) ett mossbelupet uttalande, som 3) en Pontius Pilatus eller en Hans Brask. Skulle ens en museianställd i rånarluva, idag - 40 år senare - våga säga samma sak utan att riskera liv och lem?

Betydelsen av flerspråkighet i undervisningen

Skolinspektionen (2020) skriver att "Flera forskare lyfter fram betydelsen av att se elevernas flerspråkighet som en resurs i undervisningen. Exempelvis kan eleverna i mindre grupper eller i par på valfritt språk samtala, diskutera och reflektera kring ämnesinnehållet eller arbeta individuellt med att bearbeta ämnesinnehållet på sina respektive modersmål. En elevs olika språk är inte isolerade från varandra utan kompletterar och berikar varandra" (Exempel på framgångsfaktorer för undervisningen i svenska som andraspråk)

Flerspråkighet; Botkyrkas interkulturella strategi

Fullmäktige redovisar 2011 Botkyrka som "den mest etniskt blandade kommunen i Sverige. Mer än hälften av våra invånare har en historia av invandring. // De kommer från olika länder och världsdelar, från storstäder till glesbygd. De har olika kunskap och är allt från högutbildade till analfabeter.

Botkyrkas interkulturella strategi beskriver kommunens målsättning att stödja en utveckling av förvaltningarnas verksamheter, så att flerspråkighet uppfattas och används som en resurs i mötet med brukaren när så är möjligt och lämpligt.

Kunskap om målgruppen. En viktig del i kommunens kommunikationsarbete är att ha god kunskap om de målgrupper man vänder sig till, vilka är de, vilken förförståelse och förväntningar har de."

Flerspråkighetens positiva effekter på kunskapsutveckling

Eller, som statens offentliga utredning (SOU) 2019:18 påpekar, "Merparten av forskningen som har behandlat [modersmålsundervisningen i grundskolan] har // kunnat visa att // [den] har positiv inverkan på elevernas läs- och skrivkunnighet och studieresultat." och att "Studiehandledning på modersmålet är en stödåtgärd // för elever som saknar tillräckliga kunskaper i svenska // och därmed möjliggör fortsatt kunskapsutveckling och måluppfyllelse." (För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering - Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål)

I studien Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg – modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat (Ganuza, N. & Hedman, C. 2018) påvisas ett starkt positivt samband mellan elevers läsförståelse i modersmålet somaliska och deras betyg i svenska som andraspråk.

Flerspråkighet på t.ex. Storvretskolan i Botkyrka.

Kan en del av förklaringen till andraspråkselevers svaga resultat på Storvretskolan vara den att flerspråkighet inte uppmärksammats och bekräftats i den utsträckning Statens offentliga utredningar (SOU), Skolinspektionen eller Botkyrka Kommunfullmäktige menar gynnar eleverna?

Varför finns t.ex. inte andraspråkselevernas kunskapsutveckling eller betyg i ämnet Modersmål (ML) representerat i den dokumentation Storvretskolan internt använder som beskriver elevernas generella kunskapsutveckling (Microsoft Teams // Storvretskolan // 05. Elevdokumentation)? Ämnet Modersmål ger som vilket annat ämne som helst meritvärdespoäng i en gymnasieansökan.

Vklass är Storvretskolans digitala lärplattform, där elever, personal och vårdnadshavare kan ta del av information och kommunicera med varandra. Den visar att det under VT 2021 på skolan faktiskt existerar 25 undervisningsgrupper i modersmål.

Kuriosa? En av skolans elever har arabiska som modersmål men läser och får betyg i turkiska som modersmål, enligt eleven själv beroende på att Turkiet var ett av de transitländer hens vårdnadshavare passerade och där eleven i fråga började sin skolgång, på just turkiska. Det verkar som om modersmål i det här fallet är ett exotiskt kuriosainslag i elevens utbildning, mer som ett ”Elevens val”, än ett ämne för kunskapsutveckling och betyg. Om uppgifterna stämmer är det en besynnerlig ärendehantering av modersmålsenheten som just bäddar för attityden att modersmål bara är ”kuriosa”. Det språk ovan elev läser som modersmål borde väl i rimlighetens namn sortera under "Turkiska som andraspråk" alternativt "Turkiska som modernt språk" (om elevens uppgifter ovan stämmer).

För något år sedan var det en elev på skolan som på motsvarande vis läste italienska som modersmål trots att eleven själv hade rötter i Västafrika. Det passerade ingen ansvarig att den elevens modersmålsutbildning snarare borde hanteras som ämnet ”Moderna språk”.

Och studiehandledning? Skolförordningen (2011:185) stipulerar att "En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det." Skolverket (2015) skriver att "Syftet med stödinsatsen studiehandledning på modersmålet är att använda elevens modersmål som ett redskap i kunskapsutvecklingen i olika ämnen." Huruvida någon av andraspråkseleverna får studiehandledning framgår inte heller i den dokumentation Storvretskolan internt använder som beskriver elevernas generella kunskapsutveckling (Microsoft Teams // Storvretskolan // 05. Elevdokumentation). Men, utifrån de svaga resultat eleverna visar upp verkar det finns ett stort behov.*

Tvåspråkig undervisning? Skulle andraspråkseleverna ha visat bättre resultat idag om de tidigare, i årskurs 1–6, hade fått delar av sin undervisning på sitt dagliga umgängesspråk (det de talar med sin vårdnadshavare)? Skolförordningens 9 kapitel 12 § ger rektor en sådan möjlighet.

Enligt LGR 11 ska grundskolan tillhandahålla "En likvärdig utbildning; undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper."

Storvretskolans mångkulturella tystnad? 

Kan avsaknad av flerspråkighet på Storvretskolan möjligtvis också innebära att en av Islams mest betydelsefulla högtider, Ramadan, inte heller det här året har uppmärksammats - trots att kanske så många som 50% av eleverna är muslimer, och på ett eller annat sätt firar högtiden? Hur påverkas elevernas attityd och tilltro till skola och samhälle av en myndighets stillatigande hållning till något så fundamentalt viktigt i deras liv? Högtiden finns inte officiellt omnämnd i någon av Storvretskolans konferenser eller i något veckoblad, vare sig muntligt eller skriftligt; det är som om den inte existerar, trots att alla muslimer på skolan, såväl elever som personal på ett eller annat sätt aktivt under 1 månads tid deltagit. Varför denna tystnad Storvretskolan?

I läroplanens första kapitel Skolans värdegrund och uppdrag (LGR 11) upplyser ju Sveriges riksdag Storvretskolan om att "Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där."

I Guds namn. Låt mig hårdra det: en mycket besynnerlig omständighet är t.ex. att den kulturellt svenska och kristna högtiden Lucia firas av Storvretskolan alldeles oavsett om dess heliga datum den 13 december infaller på en söndag, då alla elever är skollediga; då bara måste man fira högtiden fredagen den 11 december, och alldeles oavsett hur många troende på skolan som högtidlighåller den. Det är som om den till varje pris måste hedras, närapå tvångsmässigt; skenheligt; kostymen, utanpåverket är viktigare än vad den religiöst representerar! Vad gäller festen Eid al-Fitr (som avslutar Ramadan) och som i år inledddes onsdagkvällen den 12 maj (c:a 5 timmar efter skoldagens slut) är förhållandet det omvända; alldeles oavsett hur många troende som håller den helig verkar skolan göra allt för att dölja dess skrud! Hur påverkar det elevernas attityd och tilltro till skola och samhälle om deras religiösa och kulturella hemvist ignoreras? 

Det hela känns personlighetskluvet; som om det finns en rädsla med att visa upp sitt rätta ansikte, som om det skulle missgynna Storvretskolan, om den torgförde en högtid som inte har traditionellt svenska rötter; alla vet ju vad Islam har ställt till med i världen de senaste decennierna, som om elevtillflödet skulle upphöra, som om öppenhet skulle stärka främlingsfientliga krafter!

Vilka andra motiv finns annars till Storvretskolans mångkulturella tystnad? Kunskapsresistens?

*Andraspråkselever som inte når betyg läsåret 2020/2021

I Storvretskolans veckobrev 10 (2021) skriver rektor att "elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven [ska veta] vad som gäller och vad de behöver göra för att uppnå kunskapskraven.”

Eleven behöver veta vilket närmast högre kunskapssteg hen på egen hand ska visa upp i praktisk tillämpning, d.v.s. det eleven självständigt härnäst ska klara av; det som eleven i dagsläget bara förmår klara av i samspel med pedagogen. Med andra ord "[The] Zone of Proximal Development", som den ryske psykologen Lev Vygotksy kallar steget (ZPD. Vygotsky. 1978). En i övrigt bekant och betydelsefull forskare för alla på Storvretskolan, nu senast under vårterminen en viktig referent i skolans pågående utbildning "Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt".

Betyg** per den 2021-06-10 för andraspråkselever i åk. 7

19 (70%) har betyget F i svenska som andraspråk (SVA);

15 elever har betyget F i 2 av grundskolans 3 specifika kärnämnen (SVA, MA & EN);

2 elever av de 15 har betyget F i samtliga 3 specifika kärnämnen;

1 elev av de 15 har betyget F i 6 ämnen av sina totalt 16 ämnen;

1 elev av de 15 har betyget F i 10 ämnen av sina totalt 16 ämnen.

 **(Skolverket. 2016. Hur lärare sätter betyg. [video] https://www.youtube.com/watch?v=ciRJZwiR5OY

Hur sätter lärare betyg?

Elever har många frågor om betyg. I den här filmen får elever veta hur lärare gör när de sätter betyg, hur stor betydelse ett nationellt prov har och varför ett "betyg" på ett prov inte avgör elevens betyg. Filmen uppdaterades i oktober 2018.

www.youtube.com

[Hämtad 2021-03-08])

Det ger Storvretskolan en mycket besvärlig situation med att tillgodose rätten till betyg för gruppen andraspråkselever i åk. 7 (som till stora delar är representativ för Storvretskolan); fyra av eleverna har mycket bristfälliga kunskapsutvecklingar.

Del 2. Läsutveckling

 Kan en andra möjlig förklaring till andraspråkselevernas svaga resultat på Storvretskolan bero på att läslektioner i allehanda ämnen bygger på felaktiga antaganden om vad läsning är? 

 "Tilltro till sin språklig förmåga"

 Särskilda stödinsatser för elever i långsam läsutveckling tycks leva sitt eget liv på skolorna i Storvreten, och verkar inte utgå från hur Skolverket definierar vad läsa är: "Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga." (1. Skolans uppdrag och värdegrund. LGR 11, Skolverket 2021). 

 "BRAVKOD"**

 Skolledningen förefaller ha bestämt att några elever på skolan som inte kan läsa enligt kunskapskraven ska få särskilt stöd utan formellt åtgärdsprogram med BRAVKOD.

 Med andra ord elever som i sin läsutveckling inte "kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt" (godtagbara kunskaper åk 3. Skolverket 2021), eller inte "kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt (betyg E åk 6. Skolverket 2021). De eleverna ska nu BRAVKODAs verkar det som.

 Skollagens 3 kap, 9§ säger att Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

 Att en elev BRAVKODas innebär att den elev som befinner sig i långsam läsutveckling (som stakar sig stapplande fram i texter, successivt tillägnande sig läsförmåga [som undertecknad tolkar läsprocessen]) ska få läsa listor med betydelselösa stavelser, bokstavskombinationer och ord utan sammanhang, och de ska göra det på tid; öva upp antal "ord"/minut. I - vad det verkar - den trofasta förvissningen om att snabb mekanisk avläsning ger eleven nycklar till att på sikt kunna "läskoda" autentiska texter på rätt sätt, från vänster till höger, och att den träningen ska vägleda eleven till läsförståelse, t. ex.:

  "så       av      du       få       om       ja       se       gå"**     

 ** Bravkod utbildnig - för en lyckad lästräning. (Studentlitteratur AB 2018) https://www.youtube.com/watch?v=fLNOvHDAVlQ&t=225s

 BRAVKOD verkar bygga på en teori om att texten existerar före budskapet: som om de enskilda bokstäverna, var och en för sig, skapades först, sen lärde sig människan att sätta samman dem i kluster, först två, sen i större bokstavskombinationer, sen ord, fraser, meningar till en text: ett budskap; att delarna låser upp summan av helheten; nycklarna till budskapet!

 Undertecknad, förstelärare i SV/SVA, med det i dagarna av rektor diskret raderade uppdraget "läsutvecklare" på Storvretskolan, delar inte den teorin eller åtgärden - inte bara för att den strider mot "Skolans uppdrag och värdegrund" utan av den enkla men högst bärande idén att texter i första hand är skrivna för att kommunicera med en läsare (som Skolverket stipulerar i "1. Skolans uppdrag ..."); i en text framför en skribent ett meddelande; budskap broderas ut i texten, på tre nivåer 1) faktauppgifter som direkt står i texten 2) läsaren drar slutsatser utifrån premisser i texten 3) läsaren gör jämförelser med andra texter, med sitt eget liv och med världen i övrigt. Helheten är mer än summan av delarna; det är textens olika budskap som måste ges första prioritet när det kommer till läsutveckling, alldeles oavsett om eleven är 6 eller 14 år.

 Det står väl utom allt rimligt tvivel att ett budskap existerar före en texts beståndsdelar; helheten är väl mer än summan av delarna? 

 I BRAVKODslistor finns inga budskap! Bara kombinationer av bokstäver som på ytan ser ut som ord, för den som är läskunnig måste tilläggas, eftersom denne inte kan stänga av sin läsförmåga, inte kan koppla bort vad läsande är: att söka ett budskap i en text. Den skriftlärde måste inaktivera den kunskapen för att kunna förstå vad läsande är. Dennes perception påverkas av att hen är litterat; de strategier den idag läskunnige använde som barn till att bygga upp sin läsförmåga har gått förlorad. Ett sätt att ana hur det en gång gick till är att t. ex. läsa en oläst dagstidning upp och ner!

 Skenet bedrar; det verkar som om man måste lägga bokstav till bokstav för att det ska bli till ord, fraser, meningar och till slut ett budskap. Men, det förhåller sig precis tvärtom! Ja, vårt moderna skriftspråk finns redan, men barn behöver uppfinna det på nytt, processa det på motsvarande vis mänskligheten kulturhistoriskt har utvecklat det, men på betydligt kortare tid! När vi läser en text ett barn av idag har skrivit som befinner sig i sin linda av sin läsutveckling går det att få en idé om skriftspråkets utveckling; ett barn i 5-årsåldern med engelska som modersmål skrev följande (transkriberat, från Invented Spelling):

 "iPKNABiTM3SiFAM"

 När barnet läser vad hen skrivit blir det så här:

 "I put kittens in a box. I touch them and they were very soft. I found a mom"

 Barnet använder konsonanter (och vad som kallas halvvokaler "i" och "A"; de uttalas med ett litet luftstopp i talapparatens ansatsrör) varje bokstav får representera ett ord; allt är ihopskrivet. (Vi markerar sällan ord som enheter rent auditivt när vi talar, så varför skulle vi göra det när vi skriver? Att urskilja varje ord som separata enheter i samband med talat språk är en inverkan från skriftspråket.) Hur ska ett barn kunna förstå och läsa BRAVKODer om det uppfattar skrivande på ovan sätt?

 Alfabetet och dess användning är en uppfinning som befinner sig i kontinuerlig utveckling sen 3000 år tillbaka (som bygger på människans språkliga förmåga; en urtidshistoria). Alfabetet har sitt ursprung i en konsonantskrift som användes i den feniciska forntida kulturen vars texter var en enda lång räcka sammansatt text av konsonanter, allt var ihopskrivet, som skrevs från höger till vänster, när den bytte rad skiftade den även skrivriktning, som en orm ringlar eller som när en bonde plöjer en åker; även bokstäverna spegelvändes när skrivaren bytte rad och skrivriktning! I texten fanns inga mellanrum mellan vad vi idag kallar ord, där fanns heller inga tecken för vokaler, inga gemener, heller inga skiljetecken, bara konsonanter.

 Vi får inte låta oss luras att tro att 3000 års akademisk differentiering av konsonanttexten har förändrat vare sig sättet att skriva eller läsa den; tecknens utseende, tillkomsten av tecken för vokaler, en enhetlig läs- och skrivriktning, mellanrum mellan ord, och skiljetecken, inte heller det svenska språkets över 60 möjliga varianter att stava sje-ljudet! Allt detta är mänskliga och akademiskt teknologiska uppfinningar, inte något Gud uppfunnit som med fonologiska läsanvisningar överlämnats via ett ombud! Det tål att upprepas: skriftspråket är en pågående mänsklig teknologisk uppfinning baserad på homo sapiens ackumulerade språkliga förmåga! 

 Läsprocessen

 En autentisk text har alltid ett budskap. Att nå det budskapet, betyder att söka efter det, som i en text betyder att läsa sig till det. 

 Att läsa är i första hand en mänsklig språklig förmåga, motsvarande förmågan att lyssna och tala. Det är en förståelsestyrd sociokulturell utvecklingsprocess, inte ett beteende eller en mekanisk avkodningsprocess, lika lite som att tala och lyssna är ett beteende eller en mekanisk avkodningsprocess. (Allard, 2001; Chomsky, 1969; Sundblad, 1982; Vygotsky, 1978).

 Individen utvecklar sin läsförmåga progressivt med hjälp av de texter hen själv vill läsa på basis av sin förförståelse och de lässtrategier som står till buds i samspel med sin sociokulturella kontext***; individen utvecklar ett individuellt ortografiskt lexikon som den under skolåren kvalitativt förfinar i takt med att läs- och skrivförmågan successivt utvecklas sociokulturellt (Allard, 2001; Chomsky, 1969; Sundblad, 1982; Vygotsky, 1978), minst till den kvalitet som kunskapskravet E i slutet av årskurs 9 är fastställt enligt Skolverket (2021).

 *** Lässtrategier 

 1) Pedagogen och/eller individen bläddrar i boken inför läsningen, tittar på bilder, läser rubriker och samtalar om vad som verkar hända (ställer rimliga hypoteser om karaktärer, handling, tidsaspekter och miljö) och vad budskapet kan tänkas vara; individen vet vad några/alla bokstäver heter; 

 2) sökande budskapet i texten läser pedagogen och/eller individen högt/tyst och följer texten från vänster till höger (med pekfingret);

 3) pedagogen och/eller individen samtalar om vad som händer och vad som hänt, om karaktärer, tidsaspekter och miljö; och gissar vad som kommer att hända; "på raden, mellan raderna och bortom raderna" som det heter i läspedagogiska kretsar; 

 4) om individen förlorar sin förståelse börjar hen om sin läsning - eftersom hen vill nå budskapet - med texten, meningen eller ordet; individen kan läsa högt och lyssna till sig själv, som stöd för att nå förståelse;

 2) sökande budskapet .... [ovan]

 Åtgärder för elever i långsam läsutveckling

 Vilka åtgärderna istället borde vara för elever i långsam läsutveckling är följande (som speglar "1. Skolans uppdrag och värdegrund". Skolverket 2021): 

 Läraren/eleven väljer skönlitterära böcker eller sakprosa av verkliga författare ur skolans fantastiska bibliotek med hjälp av bibliotekarien. Läraren läser för gruppen eller låter eleverna läsa på egen hand med hjälp av ovan lässtrategier (eleven använder en ljudbok om hen behöver eller vill); läraren läser med eleven på motsvarande vis.

 Utvärdering av åtgärder för elever i långsam läsutveckling

 En rektor borde låta notera var fjärde vecka (el motsvarande) hur eleven läser (med strategierna ovan) i förhållande till kunskapskraven för årskurs 1, 3, 6 & 9. Skolan utvärderar. Skolan sätter in extra anpassningar vid behov. Om någon befarar att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås anmäls det till rektor. Rektor startar skyndsamt en utredning. (Skollag 3 kap § 7-9) 

 "The Significance of Letter Position in Word Recognition" 

 ”Eilngt en uneörnskding på ett engskelt uivtnierset seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord står i, det enda som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, itne slstvaee eellr ord för sig hleelr uatn idendiivn skeör ett bkasdup, ett mdndaedele i den ldnöape ttxeen. Den pesrceocsn bajörr ailtld med fsleöråste om vad bpeudaskt kan taäkns vraa, iannn iedndiivn bajörr stit ldsäane, fröe tetexn, fröe megeinnn och fröe oderrt! I det här felalt var det all den ionitfoarmn om lnäislutvekcg som står fröe den här hleulr-om-bleulr-teetxn!" (Fritt efter Rawlinson, G. E. (1976) The significance of letter position in word recognition, Psychology Department, University of Nottingham, Nottingham UK.)

 

 

 

 

 

Del 3. Språkval

 

Moderna språk på Storvretskolan - språkval SVA?

 

Trots att "Kvalitetsrapport 2020 (Storvretskolan) (1) menade att "Eleverna behöver utveckla det svenska språket innan de förmår att studera engelska och/eller ytterligare ett språk.  Elever som inte har uppnått minst E i svenska och/eller engelska läser dessa ämnen [SV/SVA] när övriga elever har moderna språk på schemat." blev det valet påföljande läsår 20/21 inte möjligt för elever utan godtagbara kunskaper i SV/SVA/EN eftersom alternativet helt enkelt inte fanns, de kunde bara välja EN som SPRÅKVAL i åk 6–7.

 

Kan då en tredje möjlig förklaring till Storvretskolans besvär med elever utan godtagbara kunskaper i SVA vara den att utvärderingar släpar efter som gör att skolan statiskt fortsätter att t. ex. som MODERNT SPRÅK undervisa ENGELSKA istället för SVENSKA SOM ANDRASPRÅK? 

 

En prioritetsordning som redan från början för kunskapskravens uppfyllande borde ha varit den omvända; det är alltid möjligt att i en gymnasieansökan få dispens för betyg i ENGELSKA men aldrig i SVENSKA SOM ANDRASPRÅK.

 

 

Språkval på Storvretskolan och elever med betyget F i SVA

 

Resumé

 

 

1) Det generellt optimala vore väl om alla elever som inte har betyg E/godtagbara kunskaper i SVA i första hand läste SVA som SPRÅKVAL - eftersom det i en gymnasieansökan aldrig är möjligt att få dispens för betyg F i SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (vilket det däremot är för ENGELSKA).

 

Om det som en kollega hävdar, att det redan "finns en prioritertsgång vad gäller moderna språk: har eleven F i sv ska den alltid få sv/sva som modernt språk" hur kommer det sig då att ...

 

2) Samtliga elever i åk 7 med betygs-bagaget F i SVA (från åk 6) hade EN som språkval under det gångna läsåret 2020/2021* - trots att andemeningen i "Kvalitetsrapport 2020" (som jag uppfattar den) var att elever med F i SVA just skulle få läsa SVA som språkval läsåret därpå (det vi nu just lämnat bakom oss). Har jag förstått analysen fel i rapporten 2020 (nu finns det ju ingen tidsplan noterad i texten och då utgick jag ifrån att korrigeringen skulle ske per omgående, dvs till det läsår som stod för dörren)?

 

* Referens: Storvretskolan (2021) // vKlass // Aktiva ämnen på Storvretskolan [hämtad 2021-03-22]

 

3) I "Kvalitetsrapport 2020 (Storvretskolan) (1) som "Storvretskolans veckoblad VECKA 24 -" indirekt hänvisar till står ju följande ...

 

"Engelska och moderna språk: Det är stora skillnader mellan elevernas resultat i engelska. En del nyanlända elever har inte studerat engelska tidigare. Eleverna behöver utveckla det svenska språket innan de förmår att studera engelska och/eller ytterligare ett språk. Elever som inte har uppnått minst E i svenska och/eller engelska läser dessa ämnen när övriga elever har moderna språk på schemat."

 

4) Som jag har förstått saken stämmer det väl att ovan förslag/idé/påpekande i Kvalitetsrapport 2020 inte fullföljdes vid ingången av läsåret 20/21 eftersom rektor inte korrigerade språkvalet för elever i åk 7 med betygs-bagaget F i SVA (från åk 6) till just SVA, utan statiskt fortsatte med EN för de eleverna under resten av läsåret. 

 

5) Med andra ord föreligger det väl en fördröjning med vad rapporten önskade och vad utfallet hitintills har blivit ("den släpar efter"); alla elever i åk 7 som i bagaget hade med sig betyget F i SVA läste ju EN som SPRÅVAL lå 20/21 trots innebörden i rapportanalysen (eftersom nyordningen, om det nu var tänkt så, inte har implementerats än). Hur det var åren innan har jag ingen statistik på just nu; under de åren tog jag nog själv för givet att den kategorien elever hade SVA som SPRÅKVAL, "eftersom det generellt optimala vore att alla elever som inte har betyg E/godtagbara kunskaper i SVA i första hand läser SVA som SPRÅKVAL ..." (läs inledningen).

 

Del 4. Särskilt stöd

 

Utredning särskilt stöd?

 

Kan en fjärde möjlig förklaringen till Storvretskolans besvär med att uppfylla kunskapsrätten för andraspråkselever bero på att endast ett fåtal utan betyg har eller har haft ett åtgärdsprogram på basis av en utredning om särskilt stöd? Enligt skollagen 3 kap. 7 § ska en elevs behov av särskilt stöd skyndsamt utredas om det framkommer att eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

 

 

Betyg* per den 2021-06-10 för andraspråkselever i åk. 7 (t. ex)

 

19 (70%) har betyget F i svenska som andraspråk (SVA);

15 elever har betyget F i 2 av grundskolans 3 specifika kärnämnen (SVA, MA & EN);

2 elever av de 15 har betyget F i samtliga 3 specifika kärnämnen;

1 elev av de 15 har betyget F i 6 ämnen av sina totalt 16 ämnen;

1 elev av de 15 har betyget F i 10 ämnen av sina totalt 16 ämnen.

 

*(Skolverket. 2016. Hur lärare sätter betyg. [video] https://www.youtube.com/watch?v=ciRJZwiR5OY [Hämtad 2021-03-08])

 

Det ger Storvretskolan en mycket besvärande situation med att tillgodose rätten till betyg för gruppen andraspråkselever i blivande åk 8 (som till stora delar är representativ för Storvretskolan); fyra av eleverna har mycket bristfälliga kunskapsutvecklingar.

 

Betygshistorik för andraspråkselever i åk 7 (lå 20/21) utan betyget E

 

I slutet av åk 3 hade flera av ovan åk. 7-elever inte godtagbara kunskaper i de Nationella Proven i SVA och MA (lå. 2016/2017);

 

höstterminsbetygen i åk 6 för samma elever visade F, i SVA, MA och EN (lå. 2019/2020);

 

i slutet av åk. 6 hade dito elever inte heller godkända resultat i de Nationella Proven i SVA, MA och EN (lå. 2019/2020);

 

betygen i slutet av åk 6 var F, i SVA, MA och EN (lå. 2019/2020);

 

höstterminsbetygen i åk 7 visade också F, i SVA, MA och EN (lå. 2020/2021);

 

kunskapsomdömena i april 2021 visar inte heller på en prognos att nå kunskapskraven i SVA, MA och EN (lå. 2020/2021).

 

Sammantaget ger det t. ex. 6 unika bedömnings- och betygstillfällen under 4,5 års utbildning med icke godtagbara resultat för ovan elever som till hösten börjar i åk 8.

 

Skollagen säger att behov av särskilt stöd skyndsamt ska utredas.

 

 

Del 5. Uppflyttning av elever till närmast högre årskurs?

 

Kan en femte möjlig förklaring till Storvretskolornas besvär med att leverera kunskapsrätt för andraspråkseleverna bero på att elever flyttas upp till närmast högre årskurser trots mycket svaga kunskapsutvecklingar*; elever som under flera terminer i rad, i vissa fall läsår, med eller utan extra anpassningar inte uppnått kravnivåer, men likafullt tillåts passera uppåt i årskurserna?

 

Återkoppling - kunskaper, extra anpassningar & kunskapsnivåer elever emellan

 

Lärare har också under pågående arbetsområden informerat eleven om de kunskaper de saknar för godkända resultat. Eleverna har även haft utvecklingssamtal 2 gånger per läsår där de fått samma information. Det ger sammanlagt c:a 30 samtal under 4,5 års utbildning med icke godtagbara resultat!

 

Det betyder att andraspråkselever från VT i åk 3 till mitt-termin VT i åk 7 sammanlagt, om minst 35 tillfällen, fått information om vilka kunskaper de saknar i sina specifika kärnämnen (de har även fått besked om sina kunskapsutvecklingar i minst ytterligare 12 ämnen under samma perioder).**

 

Vilken mentor klarar av att handlägga och hålla den informationen à jour termin in, termin ut, läsår in, läsår ut? Vilken elev lyckas balansera den utmaningen inför varje nytt arbetsområde i sina 2 eller fler ämnen de saknar kunskaper i? Vilka lärare klarar av att på bästa sätt ytterligare leverera extra anpassad undervisning till elever med extremt långsam kunskapsutveckling i arbetsområden som blir alltmer komplexa i takt med att kunskapskraven ytterligare tilltar med högre årskurser?

 

Vilken skola klarar av att undervisa elevgrupper i en och samma årskurs där kunskapsnivåerna eleverna emellan med skolårens gång alltmer vidgas och varierar, allt från de med kunskaper motsvarande årskurs 3 till någon elev med kunskaper motsvarande årskurs 8 (som i åk. 7 läsåret 20/21)?

 

Utvecklingssamtal

 

Vilken förälder klarar av att ta in de beskeden läsår in, läsår ut (mer än 75 % av Storvretskolans samtliga elever är andraspråkselever och minst 50% av dem använder sina modersmål hemma med sina föräldrar)?

 

Då blir det kanske tyvärr så som en elev i åk. 7 påstår att hens föräldrar har uttryckt det (desperata låter det som), att barnet inte får hälsa på mormor i hemlandet så länge hen inte har godkända betyg i SVA, MA och EN. Vilket undertecknad dessvärre befarar inte kommer att ske under nuvarande omständigheter.

 

Beslut att inte flytta upp elev

 

”Om en elev inte utvecklar förväntade kunskaper kan rektor besluta att eleven inte flyttas till närmast högre årskurs.” (4 kap 5 § i Skolförordningen; 3 kap 7 § och 7 kap 15 § i Skollagen). 

 

Det skulle bättre stärka andraspråkselevens rätt till utbildning eftersom skolan får utökad tid till att utveckla elevens kunskaper än den att minimera utbildningstiden genom att låta eleven passera upp i årskurserna.

 

Andraspråkselever i åk 7 som inte når betyg läsåret 2020/2021

 

I Storvretskolans veckobrev 10 (2021) skriver rektor att "elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven [ska veta] vad som gäller och vad de behöver göra för att uppnå kunskapskraven.”

 

Eleven behöver veta vilket närmast högre kunskapssteg hen på egen hand ska visa upp i praktisk tillämpning, d.v.s. det eleven självständigt härnäst ska klara av; det som eleven i dagsläget bara förmår klara av i samspel med pedagogen. Med andra ord "[The] Zone of Proximal Development", som den ryske psykologen Lev Vygotksy kallar steget (ZPD. Vygotsky. 1978). En i övrigt bekant och betydelsefull forskare för alla på Storvretskolan, nu senast under vårterminen en viktig referent i skolans pågående utbildning "Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt".

 

Betyg per den 2021-06-10 för andraspråkselever i åk. 7 (t. ex)

 

19 (70%) har betyget F i svenska som andraspråk (SVA);

15 elever har betyget F i 2 av grundskolans 3 specifika kärnämnen (SVA, MA & EN);

2 elever av de 15 har betyget F i samtliga 3 specifika kärnämnen;

1 elev av de 15 har betyget F i 6 ämnen av sina totalt 16 ämnen;

1 elev av de 15 har betyget F i 10 ämnen av sina totalt 16 ämnen.

 

Skolverket. 2016. Hur lärare sätter betyg. [video] https://www.youtube.com/watch?v=ciRJZwiR5OY [Hämtad 2021-03-08])

 

Det ger Storvretskolan en mycket besvärande situation med att tillgodose rätten till betyg för gruppen andraspråkselever i åk. 7 (som till stora delar är representativ för Storvretskolan); fyra av eleverna har mycket bristfälliga kunskapsutvecklingar.

 

 

FOTNOTER

 

* Dilemmat kompliceras ytterligare beroende på att förkunskapsprincipen är satt ur spel för elever utan godtagbara kunskaper: 

 

"Varje elev ska erbjudas en undervisning som startar på och utgår från den kunskapsnivå eleven befinner sig." (Gustavsson 2012, 23). 

 

Med ovan beskrivna elevers kunskapsutveckling kan läraren inte utgå från de kunskaper det nya ämnesmomentet kräver eftersom eleverna inte har de baskunskaper som erfordras. I bästa fall släpar deras kunskapsstandard efter en termin, i sämsta fall handlar det om att elever i åk 7 saknar godtagbara kunskaper från årskurs 3. Kunskapsnivåer eleverna emellan i åk 7 blir därmed alldeles på tok för stora för läraren att hantera.)

 

** Om eleven saknar godkända resultat i SV/SVA, MA och EN blir informationsposterna till antalet under den perioden över 100 stycken. Om eleven inte når upp till 2 kunskapskrav*** i de ämnena blir informationsmängden 200. Risken finns att vi har elever som under 4 läsår inte nått upp till ett enda kunskapskrav i SV/SVA, MA och EN. I sådana extremfall blir informationsrapporterna gigantiska, c:a 3000.

 

**** vKlass.se, kunskapskravmatriser, innehåller c:a 10 poster per ämne.

 

 

 

~ ~ ~

 

Leif Eliasson

Leg. förstelärare i SV & SVA

 

 

APPENDIX

 

Skolförordning (2011:185)

 

4 kap. 

 

5 §  Elever

 

Övergång och uppflyttning

 

5 §   Rektorn får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Innan rektorn fattar beslut i en sådan fråga ska elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig.

 

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

 

5 kap. Utbildningen

 

Studiehandledning på modersmålet

 

4 §   En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

 

9 kap. Grundskolan

 

Tvåspråkig undervisning

 

Undervisning på elevens umgängesspråk

 

12 §   För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får delar av undervisningen i årskurs 1-6 anordnas på detta språk.

 

Skollag (2010:800)

 

3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen

 

Utredning

 

7 §   Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

 

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

 

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

 

7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning

 

Rätt att slutföra skolgången

 

15 §   En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.

 

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform.

 

 

REFERENSER

 

Allard, Birgita, Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo (2001). Nya lusboken: [en bok om läsutveckling]. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning

 

Allard, Birgita & Sundblad, Bo (1991). Skrivandets genes under skoltiden: med fokus på stavning och övriga konventioner = [The genesis of school writing] : [focusing on spelling and related conventions]. Stockholm: Univ.

 

Betyg och betygssättning. (2018). Stockholm: Skolverket

 

Botkyrka Kommun (2011). Riktlinjer för flerspråkig kommunikation

https://www.botkyrka.se/download/18.1fbbaae6170bff9469deaf4/1584093697727/Riktlinjer%20f%C3%B6r%20flerspr%C3%A5kig%20kommunikation.pdf [hämtad 2021-03-20]

 

Bravkod utbildnig - för en lyckad lästräning. (Studentlitteratur AB 2018) 

https://www.youtube.com/watch?v=fLNOvHDAVlQ&t=225s

 

Bravkod utbildning - För en lyckad lästräning - YouTube

BRAVKOD (BRA AVKODning) är en träningsmetod för elever som behöver automatisera sin avkodning vid läsning. Ronny Karlsson berättar här mer om sin utbildning...

www.youtube.com

Chomsky, Noam (1969). Människan och språket. Stockholm: PAN/Norstedt

 

Ehn, Billy (1986). Det otydliga kulturmönstret. Malmö: Liber

 

Gustavsson, Anders, Måhl, Per & Sundblad, Bo (2012). Betygssättning: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

 

Johansson, Cicci. 2021. Sammanfattning av Walter J Ongs bok av Cicci Johansson MKV1. Cicciwik.se [blogg] https://www.cicciwik.se/sidor/media/ong.html [hämtad 2021-02-27]

 

Ong, Walter J. (1991). Muntlig och skriftlig kultur: teknologiseringen av ordet. Göteborg: Anthropos

 

Rawlinson, G. E. (1976) The significance of letter position in word recognition, Psychology Department, University of Nottingham, Nottingham UK.

 

Skolförordning (2011:185)

 

Skolisnpektionen (2020-01-14)

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2020/svenska-som-andrasprak-i-arskurs-79

 

Svenska som andraspråk i årskurs 7–9 - Skolinspektionen

Resultaten i svenska som andraspråk är låga och det är stora skillnader i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar. En stor del av undervisningen genomförs av obehöriga lärare och i riskbilden finns även tidigare studier som pekar på problem kring bedömningen av vilka elever som ska läsa ämnet. Det finns därför en risk att eleverna inte får en undervisning av god kvalitet.

www.skolinspektionen.se

[hämtad 2021-03-21]

 

Skolinspektionen (2020-01-14) https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2020/svenska-som-andrasprak/bilaga-4_framgangsfaktorer_svenska_som_andrasprak.pdf

Bilaga exempel på framgångsfaktorer

Bilaga 4 Exempel på framgångsfaktorer för undervisning i svenska som andraspråk Det finns identifierade framgångsfaktorer för språk- och kunskapsutvecklande undervisning.

www.skolinspektionen.se

Skollag (2010:800)

 

Skolverket (2021) LGR 11. https://www.skolverket.se/ [hämtad 2021-03-21]

 

Skolverket (2021) LGR 11: i "2.7 BEDÖMNING OCH BETYG" skriver myndigheten att "Läraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, [och] utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven .." 

 

Skolverket (2020) Bedömningsstöd i ämnen i grundskolan. 

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning-i-grundskolan/bedomningsstod-i-amnen-i-grundskolan [hämtad 2021-03-10]

 

Skolverket (2016). Hur lärare sätter betyg. https://www.youtube.com/watch?v=ciRJZwiR5OY [hämtad 2021-03-10]

 

Skolverket (2015). Studiehandledning på modersmålet. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b259/1553965782321/pdf3038.pdf [hämtad 2021-03-21]

 

Teams: https://www.microsoft.com/sv-se/microsoft-teams/log-in

 

SOU 2019:18  https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/05/sou-201918/

 

För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål - Regeringen.se - Regeringen.se - Regeringen.se

I detta betänkande redovisar Utredningen om modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer sitt uppdrag.

www.regeringen.se

Storvretskolan (2021) // Teams // veckobrev 10 [hämtad 20210308]

 

Storvretskolan (2021)  // Teams // 05. Elevdokumentation // Samlad elevinfo. åk 7[hämtad 2021-03-08]

 

Storvretskolan (2021) // vKlass // Aktiva ämnen på Storvretskolan [hämtad 2021-03-22]

 

Storvretskolan (2021) // vKlass // Dexter // Betyg [hämtad 2021-03-16]

 

Storvretskolan (2021) // vKlass // Kunskapskravmatriser // IUP [hämtad 2021-03-08]

 

Sundblad, Bo & Edfeldt, Åke W. (red.) (1982). LUS Läsprocessen : grundbok om läsforskning. Stockholm: LiberUtbildningsförl.

 

vKlass.se // Aktiva ämnen på Storvretskolan 

 

Wiliam, Dylan & Leahy, Siobhán (2015). Handbok i formativ bedömning: strategier och praktiska tekniker. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

 

Vygotsky, L.S. (1978). Mind and society: The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.